Hasta la vista, baby.
1991 bestämde sig James Cameron för att göra en uppföljare större, dyrare och betydligt mer explosiv än föregångaren. Resultatet blev Terminator 2: Judgment Day, actionfilmen som fick flytande metall, motorcyklar, solglasögon och Arnold Schwarzenegger att kännas som mänsklighetens absoluta framtid.
Tio år efter den första filmen är Sarah Connor inlåst på mentalsjukhus och hennes son John har blivit måltavla för en ny sorts Terminator: T-1000. Snabbare, smartare och gjord av flytande metall. Framtidens motståndsrörelse svarar på det enda rimliga sättet, de skickar tillbaka Arnold.
Terminator 2 är två timmar och sjutton minuter av motorcykeljakter, miniguns, kärnvapenångest, banbrytande specialeffekter och Linda Hamilton i ett av actionfilmens hårdaste porträtt. Men mitt bland allt stål och pang-pang lyckas Cameron också klämma in en märkligt fin historia om en pojke och hans mördarrobot.
35 år senare är T-1000 fortfarande obehaglig, Arnold fortfarande iskall och filmen fortfarande löjligt bra på bio.
Come with us if you want to live.
