Att donera till Bio Skandias kulturfond är ett konkret sätt att bevara och utveckla ett av Sveriges mest unika filmkulturella rum. Den ikoniska biografen, ritad av arkitekten Gunnar Asplund, är ett levande kulturarv som behöver omtanke för att kunna fortsätta visa film, arrangera festivaler och samla publik i generationer framöver.
Med ditt stöd hjälper du oss att vårda byggnaden, stärka filmkulturen och säkerställa att Bio Skandia förblir en plats där historia, konst och samtid möts.
Som givare blir du en viktig ambassadör för Bio Skandias verksamhet. Hur ditt engagemang och din delaktighet i donationsfonden ser ut skräddarsys efter nivå, med exempelvis:
Vill du veta mer? Kontakta oss på info@bioskandia.se så berättar vi mer om donationsfonden och hur du kan bidra till Bio Skandias framtid.
1926 installerades en Wurlitzer-orgel som genom en hydraulisk anordning lyftes upp genom golvet, med organisten iklädd vit smoking bakom tangenterna. Orgeln finns i dag bevarad i restaurerat toppskick i Reaktorhallen på KTH. Själva Skandiabiografen har däremot behandlats mer styvmoderligt genom åren då bion tvingats genomlida en rad mer eller mindre hårdhänta ansiktslyft för att tillpassas nya tiders trender. Under det sena 80-talet påbörjades till slut det mångåriga arbetet att återställa den då nedgångna biografen till Asplunds forna vision, under eldsjälen Mats Kullanders ledning, och 1991 återfick bion namnet Skandia efter att under ett antal år döpts om till Look.
ASPLUNDS VISION
Asplund själv valde en mer avskalad, skandinavisk twist på 20-talets förgyllda och pråliga stumfilmssalonger. I likhet med Stadsbiblioteket, som invigdes fem år senare, centrerade han upplevelsen kring det innersta rummet som öppnar upp sig efter en mer blygsam foajé. Då pryddes salongens välvda djupblå tak av sidenklädda ljusglober som släcktes en efter en inför föreställningen, inspirerat av arkitektens stjärnklara festnätter i Taormina på Sicilien.
Väggarna utsmyckades av flera av 20-talets främsta unga konstnärer såsom Stig Blomberg, Hilding Linnqvist, Leander Engström och Alf Munthe. Här syns motiv från Shakespeare, dåtidens Hollywood och fyra olika religioner. Även arkitekten själv finns avbildad med penna och linjal på broderierna längs läktarna, som tog 48 sömmerskor tre månader att färdigställa. Bioduken flankeras av Adam och Eva som vaktar porten till paradiset bakom ridån, medan ormen agerar ledstång upp till balkongen. Skandia blev på så vis en filmens lustgård i Stockholms innerstad.
När Skandiabiografen, strax efter 100-årsfirandet hösten 2023, plötsligt stod utan hyresgäst och riskerade att gå förlorad startade Stockholms filmfestival en crowdfunding-kampanj för att kunna hålla Skandia vid liv. Biografen har sedan den allra första upplagan 1990 utgjort ett nav för Stockholms filmfestival som välkomnat gäster som Quentin Tarantino, Francis Ford Coppola, Uma Thurman, Wong Kar-wai, Lauren Bacall och Martin Scorsese på biografens scen. Med stöd från såväl svenska som internationella filmskapare driver festivalen nu den klassiska biografen på Drottninggatan med ambitionen att på sikt, varsamt kunna återställa och bevara Gunnar Asplunds pärla för Stockholms alla filmälskare.
